Igår var det sonens andra jul. Det känns som en helt ny upplevelse. Han var knappt var tre månader när vi firade hans första.

I år var han mer medveten och vaksam över klapparna. Han höjde ett ögonbryn åt oss när vi slet upp pappret kring kartongerna och bad om min och min mans hjälp att öppna dem.

Vi åkte förbi min mans farmor och pappa för att lämna buketter och en julhälsning i dörröppningen. Sonen somnade i bilen och sov ända fram till sju på kvällen och rubbade sin sömnrytm med ett leende på läpparna.

Samtidigt behövde jag packa väskor och påsar till morgondagens resa till hans mormor. Sonen är även förkyld och vaknar med skrik och gråt om morgonen och skriker till och från under natten. Såklart jag då somnar 6 på morgonen och får hela två timmar sömn innan jag behöver packa ner resten av det som behövs komma med och äta frukost innan resan.